Vintern

Vintern kom äntligen

Före det firades den mörka julen

Med både släkten och heavymusiken

Mera tur-retur

Tur-retur

 

Ibland måste man åka på tur

Och retur

Den här gången blev det Norge

Gjorde gott att komma bort en sväng

 

På 1,5h var jag plötsligt bara där

Och hade bästa turistguiden

Rekommenderar

 

Dagens låt

Guldkant

 

Provning av halvfärdig citrongul mössa

 

 

 Mera heliga molnstunder

 

En klient som visar sin tacksamhet

I form av självtovad och virkad pannlapp

 

 

Favoritgardinerna som jag äntligen hittade

En av de vackraste gesterna hittills

 

 

Jag behöver bara gå igenom månadens bildsaldo

För att komma fram till att jag har haft en bra månad

Trots allt

Ibland glömmer jag de små detaljerna

Stunderna med guldkant

Och fokuserar mer på större och negativa saker

När det är just de små vackra, mysiga, roliga

Ja, rent av heliga stunderna som

Är det verkligt betydelsefulla och viktiga

Här i livet

 

Som idag t.ex.

Jag kommer hem

Trött efter en lång arbetsdag

Och hittar två stora rosor

Och en lapp

Fastklistrade på dörren

 

Att Gud känner mig så väl

Att han sänder en vän i min väg

Som förstår att göra något så fint

Precis det där som behövs

 

Att någon vill ge och göra det lilla extra

För min skull

 

Där och då

Inser jag

Hur välsignad jag

Egentligen är

Söndag

Trött söndag

Jag tar vara på möjligheten att sova ut min sömnbrist

Istället för att stiga upp för att gå till någon tidig gudstjänst

 

Det här med förmiddagsgudstjänst

Det har aldrig varit min grej

Därmed har jag föredragit senare möten

Om jag överhuvudtaget lyckats ta mig någonstans

 

Jag kommer ihåg att det finns en liten församling

Ganska nära där jag bor

Jag kommer på att det egentligen är

Ganska onödigt att jag kör med bil till ett möte

När jag lika bra kan traska till fots en liten bit

Till det här stället som jag aldrig förr besökt

 

Gudstjänsten hålls i en gammal affärslokal
Jag gillar tanken att man samlas där man kan och ryms
Istället för att bygga en till dyr sal att ha möten i
 

Jag känner mig lite rädd när jag närmar mig stället

Vet ju inte alls vad det är för människor

Som samlas här

För att inte tala om hurdana möten de håller

 

Dörren till lokalen står öppen

Direkt vid gatan

Det är med andra ingen hög tröskel

 

När jag stiger in möts jag av

En glad tjej som hälsar på mig

Jag sätter mig långt bak i salen

Salen är enkel med stolar och en talarstol längst fram

Det sitter ca. 20 personer i salen

Mannen som sitter närmast mig luktar gammal svett

De flesta personerna ser ut som om de levt ett tufft liv

Ingen är direkt "söndagsklädd"

Jag märker att jag får sitta ifred om jag vill

 

Ett lovsångsteam bestående av tre medelålders kvinnor och en man

Börjar spela och sjunga

Syntens digitala trumkomp och stilen på lovsångerna

Får mig att tänka på karaoke

Men kvinnornas leenden och uppriktiga lovsång

Ser så glatt och hjärtligt ut

Att jag mår bra av att lyssna på dem ändå

 

I något skede ber någon för de ämnen som människor skrivit på lappar och lämnat in

Det bes över befrielse från missbruk och sjukdomar

Efter det stiger en man fram och börjar predika

Han talar rakt på sak om förlåtelse och upprättelse

Om bitterhet som kan nästla sig så djupt inom oss

Att den gör oss sjuka och begränsade

Han uppmanar alla att rannsaka sig själva

Om det finns ouppklarade saker eller personer som vi inte förlåtit

Han drar paralleller till Bibeln och Josefs liv och förlåtande

"Vi kan förlåta för att vi blivit förlåtna"

Alla har vi talat illa eller gjort orätt mot någon

Så om vi själva blivit förlåtna kan vi lämna dem som handlat fel mot oss

I Guds hand

Det behövs bara ett beslut

Känslorna av förlåtelse kommer senare

 

Det han säger är så viktigt och starkt

Alla sitter tysta och lyssnar

Mannen avslutar sin predikan

Och uppmanar alla att stiga upp och bilda en ring

Vi håller varandra i händerna i den stora ringen
Jag tänker på hur ofinskt allt det här är
Att se vuxna medelålders människor hålla varandra i handen

En del sjunger någon avslutningssång som jag inte känner till
Resten ler lite blygt omkring sig

Jag fylls av förundran över att det här känns så bra

Även om jag står och håller två okända personer i handen

 

Efteråt tar jag min väska och går ut

Jag ler för mig själv där jag går hemåt

Eftersom jag ikväll fått en inblick i hur

Det kan kännas att komma som ny med i en gemenskap

Hur bra det är med möten som har låg tröskel

Där en helt vanlig person

T.o.m. någon som kanske inte ser så "fräsch" ut

Kan få komma som han/hon är

Att sanning, förlåtelse och glädje erbjuds

Åt alla som vill ta emot av det som sägs

 

Det är så viktigt att få en inblick i hur det kan kännas för människor

Som kommer in i en kyrka

Som är nya och inte känner någon

Att det egentligen krävs så lite

Bara ett leende, ett hej och enkel, hjärtlig gemenskap

Att ett möte hålls mitt "i byn" där människorna går förbi

Att dörren hålls uppe för den som behöver
Att det finns församlingar som riktar sig särskilt
Till dem som fallit utanför den "sociala normen"

Att alla får höra om att det finns hopp och framtid för den hopplöse

Frid, förlåtelse och kärlek

En Gud som finns och vill oss väl

 

Jag har under senaste tiden funderat på frågan:

"Om Jesus själv skulle komma gående till din kyrka

skulle han anses tillräckligt rumsren för att släppas in?"

 

Ikväll fick jag se en sådan kyrka

 

 

 

 

 

 

 

 

 



En ny chans

Vet ni den där känslan?

När ett ben varit bortdomnat

Och sakta kommer tillbaka till livet igen

Hur det pirrar då blodet börjat strömma till igen

Det är så det känns

När borttappade känslor

Delar av själen får nytt liv igen

Efter år av avtrubbad tillvaro

När åren gått i blindo

Ett minne från förr som

Varit avskärmat 

Inte fungerat

Gud ser allt och lite till

Och Han vänder inte ryggen till mig

Tänker inte ens tanken på att fly ifrån mig

Vill inte och kan inte glömma mig

Även om Han sett allt

När mörkret började strömma in

Inte ens då vände Han ryggen

Under alla år har Han

Viskat sanning i mitt öra

Den har inte tystnat

Även när en del av min själ stängt av 

Domnat bort

Det är häpnadsväckande

Att inse hur fantasifull

Jag varit med att stänga av

Men inte ens det har hjälpt

Här har jag hela tiden vittnat

Den största kärlekshistorien

I mitt liv

Och under hela tiden 

Har jag inte klarat av att se 

Det

Att frihet och frimodighet

Livet

Som vi alla blivit friköpta till

Erbjudits varje morgon

När jag öppnat ögonen

Vissa skulle kanske kalla det nåd

Men jag väljer att kalla det 

En ny chans

Att grabba tag i den här chansen

Skrämmer skiten ur mig

Men hela poängen är ju att jag inte behöver 

Köpa ut den själv

Den har redan köpts ut åt mig

Och jag får den gratis

När jag väl kommit så långt

Att jag vågar titta bakom ridån

Då öppnas det där verkliga

Framför mina sömndruckna ögon

Och när jag blinkat några gånger

Är det fortfarande kvar 

Livet i tron på att Gud

Är verklig 

Att min själ får tro 

Kan tro

Vågar tro

Och när det sker
Strömmar en varm förnimmelse

Av verklighet

Skönhet

Ljus

Kärlek

In

Jag är accepterad

Jag har varit det hela tiden

-Dagens låt-

Moln

Ibland stannar jag upp och ser på molnen

Tappar nästan andan när jag ser dem

När de kommer riktigt nära

Ligger lågt över hustaken

Och ibland växer de allt högre upp

Liknar berg av bomull på himlen

Ibland ligger jag i gräset och bara tittar på himlen

Det är särskilt vackert när molnen rusar förbi
Nästan som att flyga

Alla har vi våra utflykter