När man e trött o besöker obelysta hem mitt i natten e de lätt att inbilla sig ett o annat. Inatt va ja smått rädd efter historien då ja for ensam för att besöka en tant för att se om hon sover, vilket hon alltid gjort när ja har vari där. Ja hade ovanligt svårt att få upp ytterdörren o när ja väl kom in såg ja en blek, vitklädd, vithårig och tanig gumma i dörröppningen. Tur att hon e nästan döv ifall ja sku ha skrikit. Ja hörde efteråt att hon aldrig säger nånting när hon e utan hörapparat för hon vet att hon int kan diskutera. De va smått kusligt att sitta i mörka köket o skriva då hon vandra helt tyst i vita nattlinnet o ja såg henne i ögonvrån. Till slut viska hon: "Jag går o lägger mig nu" o försvann in i sovrummet.
Ja brukar int va rädd för mörkret, men om ja hör spökhistorier blir ja lite onödigt paranoid o fantasin börjar flöda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar