Smooth criminal

Det är otroligt men sant. Mitt livs två första böter har jag hunnit samla på mig inom en månads tid. För några veckor sedan fick jag ett samtal av min fader som hade fått ett brev av polisen. I brevet meddelade de att faderns bil hade varit ut och åkt lite väl fort en lördagkväll. En poliskamera hade bestämt sig för att föreviga denna händelse och nu ville polisen veta om det var ägaren eller någon annan som styrt bilen. Om det inte var min fader så ombads han vänligen fylla i den skyldiges namn. Min fader fyllde i att boven som kört hans bil just den kvällen var hans dotter, alltså jag. Nämnas bör att det här var sista gången jag körde bilen innan jag for till Åbo, m.a.o. sista gången jag kommer att köra på många månader.
"Nåja" tänkte jag efter att kriminalitetens töcken hade lagt sig, bötern kunde väl inte bli så stor eftersom det borde stå tydligt i alla dokument att jag är en fattig studerande som lever på studiestöd. Men se nej, dokumenten har uppdaterats senast 2007 då jag jobbade 100% från januari till december. Bötern blev därmed 294€... Jaha, vad gör man då? Jo, man skickar ett brev till något så skrämmande som "Syyttäjänvirasto" och ber dem räkna och tänka om lite.
Men så får jag trots allt ett samtal från en åklagartant att jag procentuellt beräknas förtjäna så pass mycket under detta år att jag borde vara kapabel att betala hela summan. Byrokrater som de, såklart, är ville de ha bevis på att jag faktist "åtnjuter" FPA:s studiestöd och är därmed på riktit en livslevande studerande och inte bara låtsas. Så idag har det skickats lite mera brev och jag hoppas innerligt att mitt lilla konto överlever ifall beslutet blir negativt.

Nåja, som om detta inte vore nog så händer då följande en kväll som denna. Jag cyklar hemåt över Aura å lite före kl. 23. En polisklädd gubbe stiger ur en civilbil och ber mig stanna. Han pekar på min cykel och säger att jag har "vaarantanut liikenneturvallisuutta" med att cykla utan belysning och "Tästä joudutaan nyt sakottamaan, onko teillä henkilöllisyyspapereita?". I mitt stilla sinne frågar jag då mig själv: "Står det KRIMINELL, BÖR STANNAS på min panna??". Eftersom jag vid det här laget var en erfaren kriminell frågade jag i baksätet på låtsasmajan om bötern blir "tulomukainen". Tack och lov blev svaret nej. Jag blev 20€ fattigare. För ett år sedan skulle inte summan ha varit så farlig men nu sved det så in i norden. Sedan förklarade polisen att jag inte får använda cykeln tills jag rättat felet och måste alltså leda cykeln hem. Jag svarade "mm" och lämnade honom för att dela ut böter åt alla sura brottslingar som stannats under tiden. Nå, jag vågade ju inte göra nåt annat än leda cykeln hemåt. Efter ca. 100 m kör en bil förbi mig och en ung mansröst ropar "Anna persettä!!" åt mig. I vanliga fall skulle jag börja cykla lite hårdare framåt men jag fortsätter snällt leda min cykel och kokar inombords.

Det är smått ironiskt att jag, under tiden som jag jobbat flera år, både cyklat utan belysning och kört för hårt men aldrig någonsin fått böter. Men nu, när jag lever på FPA:s pengar får jag 2 böter inom första skolmånaden. Nu följer då frågan: Kan man få böter då man går till fots? Jag vet inte vad ja vågar göra längre för att undvika böter, för ja har knappast råd med flera.